TALK

Ibland så trillar jag in på din facebook. Och ibland så svär jag över hur bra du verkar ha det utan mig. Även om jag aldrig älskade dig, så fanns du där under några månader och torkade mina tårar. Och jag kan se hur lycklig du är på varenda bild, och hur folk älskar dig precis för den du är. Och jag önskade väl att jag också kunde känna så. 
 
Men jag antar väl att det minsta jag kan göra är att vara glad för din skull. För att jag kan tänka mig att du är det för min.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0